414
B o n i t, z
ersetzen. Indessen weist die Partikel pkv in den Worten rd pkv
da3sviorara^ zu der ein entsprechendes Glied nicht folgt, auf eine
noch weiter gehende Corruptel dieser Stelle.
xa 14. 928 b 27 oid rt' rd avrd avvs3i£opivoig rs r/dea. tpccivsrai
■/.cd liav avvsyjög npoa<pspopivoig ovy_ rioia; rd Sk i3og io ri r d nol-Aä/.ig
z«! ovvs-yjog rt naislv. rj Sri rd pkv e3og i£cv Ssy.Tiy.rjv nvog iv
r,pTv noisl, ov n)&pcocrtv, rd ok avvsycZg npoatpip£G3ai ri nrkvjpoi rrjv
im3vpiav, xai y.a3dnsp «t r io v; sariy dp rt xai r t in 13vp. ia.
Die letzten, vollkommen unverständlichen Worte bedürfen nur einer
sehr leichten Berichtigung: rd Sk avvsy&g npOGfipsa3ai ri nlripol
rrjv im.3vp.iav y.a 3dns p dyyeXov SGri ydp rt xsvöv 17 im3vpia
1S ). Der nächst folgende Satz gibt überdies noch die Bestätigung
ls ) Eine etwas andere Verderbniss wird in dem Worte atrt'a Coel. ß 9. 290
b 33 anzuerkennen sein. Aristoteles sagt von der pythagoreischen Behauptung
in Betreff der Sphärcnhannonie: raOra Sri, xaSäirsp sipvjrat trpdrspov,
ip.p.d).Sig p.sv Xs'/srat xai pouutxtö?, ädüvarov ds roürov e/ttv röv rpo'trov.
oü '/dp pdvov rd ptvjSsv, äxoüstv ä'rojrov, srspi ouXustvs^^etpoOotrtov
airtav, äXXä xai rd pr,Sh nicyzvi yoipic «.Isärjaerag. Mit den Worten
jrspi oü Xustv iy/jLpo'jri rr,r airt'av kann man sich nicht in der Weise
abfinden, wie es PrantI thut, wenn er übersetzt „betreffs desse.n sie
noch bestrebt sind, die Ursache aufz u klär en“; für solche Auffassung
von Xustv würde man im aristotelischen Sprachgebrauche, so häufig sieh
Xustv und so vielfach sich Anlass zum Ausdrucke dieses Gedankens findet,
und wohl auch ausserhalb desselben vergeblich nach einem Belege suchen.
Sollte atrt'a ursprünglich im Texte gestanden haben, so müsste man erwarten
trsoi ou Xe'/Etv s^xstpoötrt rr/J airt'av, wie es von derselben Sache
b 23 heisst atrtov roürou ipauiv sfvat. Nur wäre dann auffallend, dass jrspi
ou und nicht vielmehr ou Xs^stv rv?v airt'av geschrieben sein sollte. Dies
führt darauf, in atrt'a die Corruptel zu vermuthen, das aus ctn-opt'a
verschrieben zu sein scheint: —spi ou Xustv s’yyEipoüot xr,r ätroptav. Eine
ä-opt'a war es für die pythagoreische Ansicht von der Sphärenharmonie,
dass wir von derselben thatsäehlich nichts hören, aXo-yov fdoxst rd prj
ouvaxoüctv v-p.5c rijc yojv? j raürvjc b 24. Für das Beseitigen eines Einwandes
nun, das Lösen einer Aporie ist Xustv äiropiav der übliche Ausdruck,
Metaph. r, 6. 1043 a22oux s’vds'xsrat ä-odouvat xai Xüoat rjöv ä ~ o pt'av.
Pol. 7 11. 1281 6 22 rvjv trpdrspov stpvjptEVYiv ä tz o p t'a v X ü <rs t e v av nj, 1282
a 23 raünjv ptsv ouv röv äiroptav ra/_a ddcsts rtc av ourot Xustv txavijc,
a 32 öpot'cuc dö rtr av Xtiosts xai raürvjv röv äiroptav. 7 1. 1273 u 21
jrspi räiv ärtpoov sart rä rotaira dtairopstv xai Xustv. Mor. M. |3 6. 1201
4 2 ava7xatov ds Xütrat xäg dnopiag. Gener. a 10. 327 410 rä dtairopv;-3/vra
Xü otvr’ äv. Anal. post, a 1. 71 a 31 (vgl. 33} ou 7äp dö, dis 7s
rtvsc s’ 7 x £ 1 p 0 ü a t Xustv, Xsxrs'ov.